NU är det min tid

Jag har alltid, så länge jag kan minnas i varje fall haft ett komplicerat förhållande till mig själv. Kanske kommer jag alltid att ha det...TROLIGEN kommer jag alltid att ha det... Anledningarna är många och det yttrar sig på många olika vis.

Just precis idag och 30 dagar framåt  läggs allt mitt extrafokus (det som inte läggs på barn och måsten) på träning, kost och att hitta min kropp igen. Eller kanske snarare hitta min kropp....punkt.
Idag startade jag fitnessfighten för att sparka igång mig själv...jag vill så gärna så mycket så nu är det dags. Det här skulle som sagt bli mitt år...eller det SKA bli mitt år...lite seg i starten bara.

Kanske kommer vissa dagar kännas väldigt bra och energin räcka till för att uppdatera bloggen med barn, kläder, pyssel och allt annat som jag tycker så mycket om. Sannolikt kommer många dagar vara tuffa och rätt fullspäckade....då hoppas jag att jag kommer ha ork att uppdatera om träningen, kosten...hur det känns. För det är det som är viktigaste för mig just precis nu.

Dag 1: 

MATEN fullt sjå med att få ihop alla måltider...har aldrig någonsin ätit så här ofta och tycker att det är otroligt svårt att få till det, speciellt som Lillebror prompt ska ha precis allt som mamma äter. Förhoppningsvis rullar det på lite lättare snart när några av recepten har fastnat, förberedelserna är bättre och mattiderna sitter bättre.
Har konstigt nog varit hungrigare än vanligt vilket jag inte trodde...äter ju som sagt väldigt många fler mål per dag än vanligt men kanske är det med psykologiskt.
Sötsuget finns men är fullt hanterbart och jag har lyckats proppa barnen fulla med socker utan att smaka själv;) (sommaravslutning på dagis),
Träningen kändes sådär...imorgon får jag nog lägga upp konditionsträningen på ett annat sätt. Kommer även att få 12 km promenad utöver programmet eftersom jag inte har bil.