När man vill stanna tiden

Lillebror har blivit så stor. Det är härligt att se hans knubbiga lår och det finns inget bättre än att höra hur han kiknar av skratt när Storebror busar med honom. Samtidigt så går det så snabbt. Jag vill så gärna se honom utvecklas, se honom krypa och framför allt längtar jag till den dagen då Lillebror och Storebror kan leka med varandra. På samma gång vill jag stanna tiden, hinna njuta av hur det är precis just nu...snusa mig trött på bebisdofter (ofta med en bilukt i form av kräk men ändå) och få klä på dom där pyttesmå söta plaggen...som redan nu är fasligt stora.